Jag kommer inte att kosta er ett skit. Bra va?

Eftersom jag kommer att lämna enkelt medelande efter mig

som kort men tydligt kommer att berätta att jag försvunnit

friviligt så kommer inga resurser att läggas på mig.

Till en helt annan sak , sitter och glor på tv. vad håller vi på med

Vi vet allt om alla , har full koll på bekanta och obekanta på fb.

Men männskliga möten har tydligen tappat sitt värde , folk fastnar

i nätdating-träsket och blir kräsnare och kräsnare , bygger upp

förväntningar om människor man aldrig träffat. Men möter man någon på gatan

ser man ner i asfalten istället för att hälsa. Jag menar fem minuter mellan fyra ögon säger mer änn tusen mail och foton. Jag säger inte att man inte kan träffa intressanta människor eller till och med sitt livs kärlek på nätet.

Men känns det rätt , ring så fort det går, känns det också rätt. Träffas!

Efter att få vakna efter en kall natt i en övergiven gård i andalusien ,

sätta mig i lä för vinden och låta vintersolen värma mig.

Lite bröd, frukt och en öl . Så enkel kan lycka och frihet vara.

Samtidigt kommer jag säkert att fälla en tår för alla de som är oroliga för mig.

De känslorna är lika viktiga, känner man lever man , och lever man ska man vara lycklig. Jag är inte religiös men livet är den största gåvan. Tyvärr är det allt för många som inser det aldeles försent.

Det är du som läser det är din förtjänst att jag klarar hålla fasaden emot min omgivning, har klarat det länge men nu kände jag att jag måste berätta någonstans. Oavsett vad du tycker om det du läser så är det tack vare dig som jag kan stå ut med och fullfölja min plan. Och ja , jag har dåligt samvete mot de jag älskar men vissa saker kan man inte ändra på.

Det är kanske det som är hela iden med att sticka.

Att lära sig själv och andra att inte ta någon för givet.

Jag är så jävla trött på allt tomt prat.

Ibland krävs det något extremt. Tyvärr finns det nog en del som aldrig kan förlåta mig men de som gör det kan samtidigt räkna med att jag står vid deras sida även den dagen då hela världen faller i bitar och det är även troligt att jag träffar nya vänner för livet.

Sitter på jobbet och sköter det jag ska.

Löser problem , skämtar , pratar alvar och fikar med de andra

och ingen vet att jag snart är borta.

Mentalt är jag förberedd men det är en del saker som måste fixas för att andra inte ska behöva få några problem , jag måste fixa , avsluta på ett diskret sätt.

Och det kräver lite tid för att inte väcka misstanke. Jag vill ju iväg nu. Men jag är fullt medveten om att det kan ta måna veckor innan jag värkligen kan dra.

I några dagar kommer folk att tro att jag är i skogen eller åkt iväg ett par dagar för att vara ifred.

Men efter 1 eller kanske 2 veckor kommer folk att börja undra , ringa runt , träffas, prata i timmar om vad som hänt vart jag tagit vägen.

De kommer att vara arg de kommer att gråta de kommer känna skuldkänslor för

saker de gjort och sagt. Men ingen har gjort något fel jag är inte arg bitter eller sårad. Men jag kommer inte att ångra mig. Jag kommer att gråta tårar för dessa människor som inte kommer förstå någonting. Men jag måste tänka på mig själv, jag kan inte leva med den här drömmen, jag måste leva den.

Men samtidigt känner jag ingen tvekan.

Jag vet hur oroliga människor som älskar mig kommer att vara och det gör riktigt jävla ont men jag vet att de innerst inne känner min överlevnadsinstinkt och vet att jag klarar mig. Men som sagt det kan vara svårt att hålla fasaden när känslorna kommer över en , när man ser någon i ögonen och planerar saker som man vet inte kommer att ske , jag skäms. Men jag måste göra dethär för mig själv. Hur ska jag annars kunna leva med mig själv, hur ska jag annars kunna leva för andra. Och om någon inte förlåter inte finns där för mig när jag kommer hem blir jag självklart sårad men det är ett pris jag får betala för jag vet ju att jag själv kommer att såra.

Eftersom jag är en människa som är jävligt ärlig och även kräver det av människor i min omgivning så är det det absolut svåraste att ingen vet.

Men jag har inget val eller hur ?